Nordrikes lag, Konungabalken

Skrivning i slutlig form i enlighet med direktiv från Riksdagen i april 1996, 26 april 1997, 27 september 1997, 1 april 1998, 17 april 1999, 15 april 2000, 27 april 2002, 12 april 2003, 29 april 2006 och 14 april 2007 (senaste ändring i kursiv stil).

Inledning
A. Allmänna utgångspunkter
Konungabalken innehåller regler för den medeltida leken i Nordrike. Reglernas syfte är att sätta in leken i en ram av ett medeltida samhälle. Det har dock funnits många olika samhällen i Europa under perioden 600-1600 e.Kr. Inget system kan avbilda allt på en gång.
Grundtanken i Nordrike är att de lokala föreningarna skall ha stor frihet att verka som de själva önskar och skapa sin del av medeltiden. Nordrike är en paraplyorganisation till vilken självständiga föreningar ansluter sig. Men konungariket måste innehålla former för den del av medeltidsleken som är gemensam för alla ingående föreningar. Konungabalken innehåller därför ett övergripande regelverk som balanserar behovet av riksenlighet med största möjliga frihet för de anslutna föreningarna.
Konungabalken tecknar en klassisk feodal struktur med ömsesidiga trohetsförhållanden mellan länsherre och vasall. Terminologin har däremot starka influenser från svenskt 1400- och 1500-tal, vilket ger en svensk prägel.

B. Språkliga anmärkningar
a) Om samtliga titlar gäller att kvinnliga motsvarande äger lika rätt och giltighet.
b) Om samtliga titlar och benämningar gäller att grupper kan använda andra motsvarande om det stämmer bättre med gruppens valda tema.
c) Om samtliga titlar gäller att grupper kan använda utländska motsvarigheter om de så önskar om det då stämmer bättre med gruppens valda tema.

1. Nordrikes feodala indelning

2. Rikets ämbetsmän
Nordrikes ämbetsmän består åtminstone av Riksdrots, Skattmästare och Krönikör. Riksdrots är den stadgeenligt valda ordföranden. Skattmästare är den stadgeenligt valda kassören.
Övriga ämbeten, samt alla ämbetens ansvarsområde, förutom vad som sägs i stadgar och i denna Konungabalk, finns reglerade i ämbetsbeskrivningarna som fastställs vid ordinarie Riksdag.

3. Konung och Drottning
Nordrikes härskar är konungen och drottningen. Kungaparet har ingen föreningsmakt. Kungamakten är en ceremoniell makt.
Konung och drottning utses för ett år i taget. Medlemmar äger rätt att ställa upp som ensam konung eller drottning, eller som par. Regenten eller regentparet benämnes "kronan".
Kronan agerar alltid med råds råde. De bestämmer oinskränkt över ceremonier på riksnivå, utnämner frälset, slår riddare, utfärdar mästarbrev, godkänner eller förkastar riddarordnar, skrån och kompanier, undantaget kreerandet av hertig. Kronan äger rätt att i vart enskilt fall genom brev delegera rätt att utföra kungliga ceremonier till medlem av det ypperliga frälset.
Kronan äger rätt att föra Nordrikes vapen på de sätt de finner lämpligt samt att efter sin kröning bära Nordrikes kungliga kronor.

3.1 Konungaval
Nordrikes regenter utses genom sedvanligt konungaval varje år i juni, juli eller augusti månad.
När konung skall utses utlyser Riskdrotsen konungaval. Var lagsaga håller då en sammankomst där man utser kandidatpar. Var lagsaga kan fritt välja sitt kandidatpar bland Nordrikes folk. Namnen på kandidatparen sänds av lagmannen till Riksdrotsen, som låter publicera dem i Nordkronan, eller om det inte utkommer något nummer av Nordkronan sänder dem till lagsagorna och häraderna. Minst 3 och högst 6 veckor efter namnens offentliggörande hålles ett evenemang som kallas "konungaval". Kandidater kan inte nomineras senare än att lagsagorna och häraderna kan få vetskap om kandidaturen senast 3 veckor före "konungavalet". Vid detta evenemang ges tillfälle för alla kandidatpar att på olika sätt visa upp sig och sina färdigheter inför Nordrikes folk och lagmän. I denna uppvisning stöds de med fördel av de som har föreslagit dem eller eljest önskar se dem valda.
Efter att folk och lagmän/åldermän skådat kandidatparen möts lagmän och åldermän med var två raske och kloke män från vaj lagsaga och härad att rösta om vem som skall dömas till konung och drottning. Dessa bär med sig sin lagsagas, härads, önskningar. Mötet leds av Riksdrotsen.
De skall mötas utom hörhåll. De skall rösta i omgångar där var lagsaga och härad har en röst per omgång. I var röstomgång skall det röstas om vilket kandidatpar som skall falla bort tills det blott återstår ett par. Samtliga deltagare har sträng tystnadsplikt om i vilken ordning kandidatparen röstats bort. Om positionerna skulle bli helt låsta och ingen vill vika må lottning tillgripas.
Regerande konung och drottning får vara kandidater i ett val under sin regeringstid. Längsta regeringstid är således två år.

3.2 Kronrådet
Kronrådet skall hjälpa och vägleda kronan.
Säte i Kronrådet äger alla valda länsherrar och eventuella kungliga ämbetsmän.
Kronrådet sammankallas av kronan till överläggningar minst en gång per år.

3.3 Om kronan bortfaller eller tronföljden misslyckas
Om konung eller drottning bortfaller skall den andre fortsätta att regera ensam till regeringstidens slut.
Om både konung och drottning bortfaller skall Riksdrotsen genast tillsätta en riksföreståndare.
Om arvfurste saknas när regeringstiden gått ut sitter regerande konung och drottning kvar till dess att tronföljare kan utses vilket skall ske ofördröjligen.
Bortfall är det om någon dör, flyttar utom riket, abdikerar eller på grund av sjukdom eller force majeure ej kan regera.

4. Hovstat
Under den period som konungaparet och arvfursteparet går sida vid sida ska arvfursteparet ta ställning till om de vill ha en hovstat och hur den skall se ut.
Konungaparet har rätt att anpassa titlar under sin regeringstid till de som passar deras tid. De har skyldighet att klargöra för folket vilka titlar som gäller och vilka personer som ingår i hovstaten.
Hovstaten är indelad i två grupper. Den första tillsätter konungaparet. Den andra delen är hovstat som finns i lagsagor och härader. Dessa tillsätter konungaparet i samrådan med lagsaga/härad.

4.1 Överste hovceremonimästare och/eller Översta hovceremonimästarinna
Ansvarar för ceremonier och övervakar dessa. Hjälper härolden vid hov och dylikt. Ceremonimästaren bör vara kunnig i etikett och hovceremoniel och skall fostra folket till rätt uppförande vid hov och andra ceremonier. Det är ceremonimästarens uppgift att känna till sin tids ceremoniella regler. Ceremonimästaren skall också hjälpa friherrar/friherrinnor, grevar/grevinnor, hertigar/hertiginnor att utforma ceremonier, om de inte har en egen överste ceremonimästare.

4.2 Överste härold/kunglig härold
Ansvarar för kungöranden och meddelanden vid ceremonier. Skall kunna de vid hovet uppsattas titlar samt behärska en del heraldik. Härolden skall också lära sig tala obehindrat med lämpliga formuleringar som passar vid hov och liknande ceremonier. Skall lära upp de härolder som omnämns under 4.5. Bör ha kännedom om ceremonierna.

4.3 Kunglig skrivare
Är skrivare för hovet. Skall skriva frälse-, sköldebrev etc., eller se till att de blir skrivna, förslagsvis av personer från skrivarskrået. Skall föra rangrulla och förvara kopior på frälse-, sköldebrev etc., samt sköta den skriftliga korrespondensen till och från Kungl. Maj:t.

4.4 Kammarfruar, fröknar, kammarherrar, svenner m.fl.
Utses av Kronan efter Kronans behov.

4.5 Härolder
I varje lagsaga/härad bör det finnas en härold som kan hjälpa till vid ceremoniutförande när kungligheterna kommer på besök. Bör vara medlemmar i häroldskollegiet.

4.6 Hovmästare/hovmästarinna
I varje lagsaga/härad bör det finnas en person som vid kungligt besök ser till att allt det kungaparet kan önska finns där. Han/hon ska också se till att kungaparet blir uppassade vid banketter och att det ordnas med kammarfröknar/kammarherrar om kungen eller drottningen reser utan uppvaktning. De skall vid behov också hjälpa ceremonimästaren och härolden vid hov och dyl. Hovmästarens medhjälpare kan bland annat ha följande titlar: svenner, bissare, frustugmö, redesven, skänkar, drängar, dörrdräng, brefdragare, fatburshustru m. fl.

5. Arvfurste
De som utsätts till konung och drottning av Nordrike erhåller omedelbart titeln "arvfurste" och arvfurstinna" av Nordrike. Denna titel behålles till dess regerande konung och drottning nedstiger från tronen. Därefter övertar de konungamakten och benämnes då "utvald konung" och "utvald drottning" av Nordrike fram till dess kröningen, om denna inte skett omedelbart i samband med företrädarnas nedstigande från tronen.
Arvfurstens och -furstinnans plikt är att lära sig regera så att de blir god konung och drottning. Ingen må krönas till konung och drottning av Nordrike som inte först varit arvfurste i minst 3 månader, max 6 månader.
Arvfurste äger rätt att föra Nordrikes vapen på sådant sätt som kronan bestämmer samt att bära furstlig krona.

6. Häraden
Häraden är enskilt anslutna lokalföreningar om 5-19 medlemmar. Häraden bestämmer själv över sina interna angelägenheter. Häraden äger rätt att rösta vid konungaval.

7. Lagsagor
Lagsaga är en självständig förening med minst 20 medlemmar som anslutit sig till Konungariket Nordrike. Lagsagorna har egna stadgar och bestämmer själva över sina inre angelägenheter. Lagsagas ordförande kallas Lagman.

8. Territoriella förläningar
Friherre-, grevskap och hertigdöme är territoriella förläningar. De skall omfatta ett visst geografiskt område vars gränser fastställts av riksdagen. Dock gäller att den som är bosatt på mark som ingår i en territoriell förläning inte behöver tillhöra denna förläning utan var och en har full frihet att tillhöra det härad eller den lagsaga han önskar.
Om en lagsaga har uppnått tillräckligt antal medlemmar för att bilda friherre-, grevskap eller hertigdöme, och önskar bli detta för att kunna utse ett ceremoniellt överhuvud med tillhörande rang, men lagsagans natur är sådan att dess medlemmar bor utspridda, kan riksdagen tilldela dem ett eller flera mindre områden som stamhus och fästen. I sådana fall är det också naturligt att lagsagan inte kallas friherre-, grevskap eller hertigdöme utan får av riksdagen en annan godkänd benämning. Likaså är det då naturligt att de tager sig ett ceremoniellt överhuvud med annan titel men med samma rang som friherre, greve eller hertig.

8.1 Friherreskap, grevskap, hertigdömen
Friherreskap är en lagsaga med minst 50 medlemmar. Grevskap är en lagsaga med minst 100 medlemmar. Hertigdöme är en lagsaga med minst 200 medlemmar. För dem alla gäller att de även kan vara sammanslutningar av två eller flera lagsagor med minst det ovanstående antalet medlemmar sammanlagt. Det är lagsagornas folk som beslutar om de önskar bilda en territoriell förläning.
Friherre-, grevskap och hertigdömen äger rätt att utse ceremoniellt överhuvud med respektive friherres, greves eller hertigs rang, ensam eller tillsammans med en person av det motsatta könet, som då erhåller samma rang. Utsedda friherrar/friherrinnor, grevar/grevinnor, hertigar/hertiginnor får titeln "av" lagsagans namn. Efter att ämbetstiden gått ut stiger ceremoniellt överhuvud ned utan att behålla titeln, om titel inte redan var given av kunglig nåd.
Friherrar/friherrinnor, grevar/grevinnor, hertigar/hertiginnor utses genom direkta val. Lagsaga (lagsagor) får på annat sätt utse friherrar/friherrinnor, grevar/grevinnor, hertigar/hertiginnor under förutsättning att omröstning vid årsmöte eller liknande visat och protokollfört majoritet för detta. Omröstning skall ske inför varje gång och i förhand. Ceremoniellt överhuvud skall svära trohet till kronan vid förstkommande tillfälle efter sitt tillträde. Friherre-, grevskap och hertigdöme skall erkännas och proklameras av kronan när trohetsed avlagts och förläningens omfattning och storlek redovisats.
Territoriella förläningar och lagsagor vilka går samman för att bilda en större territoriell förläning kan behålla sina eventuella länsherrar men dessa svär då trohet till sin högsta länsherre istället för direkt till kronan. Undersåtar i en territoriell förläning kan välja att svära trohet till det ceremoniella överhuvudet eller till kronan. Dock kan man aldrig svära trohet till båda.
Ceremoniellt överhuvud äger rätt att bära respektive rangkrona och föra förläningens vapen på sätt denne finner för gott.

9. Länsherrars funktion
Länsherrar d v s friherrar, grevar och hertigar, är ceremoniella överhuvuden för sina respektive förläningar. De äger rätt att mottaga trohetsed från vasaller och skyldighet att själva avlägga trohetsed till kronan. Ceremoniellt överhuvud har rätt att, i egen förläning, bestämma över ceremonier och utdela utmärkelser, vilka ej medför rang och titel av kungliga sådana. Länsherrar har rätt att hålla en egen hovstat i så motto de behöva sådan.
Ceremoniellt överhuvud äger ingen formell föreningsmakt.

10. Belöning och upphöjelse
Upphöjelse i Nordrike kan vinnas antingen genom kunglig nåd och utnämning, eller genom utbildning och förkovran inom en aktivitet. Upphöjda på något av dessa sätt äger ingen formell föreningsmakt.

10.1 Upphöjelse genom kunglig nåd
Medlem som visat intresse och arbetsvilja kan av kronan tilldelas frälsebrev. Kronan kan delegera rätt att utfärda frälsebrev till länsherrar. Medlem som gjort riket särskilt stora tjänster kan av kronan i samråd med riksrådet tilldelas sköldebrev. Konungapar och länsherrar som delar ut upphöjelser såsom frälsebrev o. dyl. skall presentera den upphöjde ett fysiskt brev vid regenttidens utgång.

10.2 Upphöjelse genom utbildning och förkovran
När medlem vinner större färdighet i en viss medeltida aktivitet kan denne upphöjas inom det skrå, kompani eller motsvarande som aktiviteten tillhör. Riddar- och mästergraderna ingår i det ypperliga frälset och ges av kronan. Väpnar-, gesäll-, sven-, och lärlingegraderna ingår ej i frälset utan är lärdomsgrader inom, och som ges av, respektive skrå och motsvarande. Inget hindrar att kungligt frälsebrev redan innehas eller erhålles under tiden efter rekommendation på vanligt sätt.

10.3 Sammanställningar av titlar och ranger

10.3.1 Allmän rangordning

*Gemensamt, **Ordensväpnare (svenavapen), ***Ordenssven (hirddräng)

10.3.2 Titlar och omtal

10.4 Det ypperliga frälset
Det ypperliga frälset består av hertigar, grevar och friherrar.

10.5 Riddare
Riddare kallas den kämpe, som efter godkända prov dubbats därtill av kronan. Riddare måste minst uppfylla följande krav:
1. Vara ett föredöme i höviskhet och ridderliga dygder.
2. Såsom väpnare ha deltagit i kämpaträning under minst 2 år och behärska färdigheter i vapnens bruk.
3. Äga en komplett rustning.
Riddare har rätt att bära riddarkedja och gyllene sporrar.

10.5.1 Riddarordnar
Riddarordnar är militära organisationer som består av kämpar. Kungliga riddarordnar i Nordrike godkännes och instiftas av Kronan. Militära organisationer av ordensliknande karaktär, som ej erhållit Kronans godkännande och instiftelse, nämnes i rikssammanhang "vapenbrödraskap".
Kungliga riddarordnar skall bistå Kronan med råd och dåd.
Riddare inom riddarorden äger rätt att bära ordenstecken på dräkt, sköld och annan utrustning som denne finner lämpligt. Ordenssven och ordensväpnare äger rätt att bära ordenstecken på sätt som ordens stormästare bestämmer.
Envar kämpe äger frihet att ansluta sig till riddarorden så som ordenssven. Ordens stormästare bestämmer om upphöjelse till ordensväpnare.

10.5.2 Väpnare och svenner utanför ordnarna
Envar riddare har rätt att ta sig så många väpnare och svenner denne anser sig behöva. När någon upphöjes till väpnare bör dennes riddare rådfråga minst en annan riddare och låta den blivande väpnaren visa sina färdigheter. Väpnare bör i skicklighet ha kommit minst halvvägs till riddardubbning. Väpnare och sven är ej frälsetitlar.

10.6 Mästare
Hantverkare, fäktare, bågskytt, ryttare, konstnär, lärd, klerk och motsvarande som uppnår exceptionell färdighet inom sitt arbetsområde kan erhålla mästarbrev av kronan. Mästare är riddares vederlike.
Mästare äger rätt att uppbära sitt skrås eller kompanis mästarmärke. Mästare måste minst uppfylla följande krav:
1. Vara ett föredöme i höviskhet och medeltida dygder.
2. Minst 2 års troget arbete inom det arbetsområde mästarbrevet avser samt ha verkat föredömligt för spridandet av kunskaper inom verksamhetsgrenen.
3. Exceptionell skicklighet inom arbetsområdet visat genom ett mästarprov.

10.6.1 Nordrikes skrån och kompanier
Hantverkarnas skrån består av alla mästare i konster, vetenskap och hantverk, samt deras gesäller och lärlingar.
Skrån och kompanier skall stödja kronan och riket med råd och dåd.
Vem som helst kan ansluta sig till ett kungligt skrå eller kompani som lärling. Respektive skrås/kompanis stormästare (motsvarande) bestämmer om upphöjelse till gesäll. Gesäll och lärling är ej frälsetitlar.
Vart skrå/kompani bestämmer självt om ritualer för antagande av lärling och upphöjelse till gesäll. Vart skrå/kompani bestämmer självt om de tecken som lärling och gesäll får använda.

10.7 Ordnar och kungliga sammanslutningar
Ordnar är inte en riddarorden utan en kunglig sammanslutning. Den som utfört särskilt berömliga gärningar inom ramen i vilken Orden rör sig i kan av kronan upphöjas till ledamot i Orden. Ledamot av Orden/kunglig sammanslutning har som sin särskilda uppgift att vägleda Nordrikes folk inom det område Orden/kunglig sammanslutning verkar.
Ledamot av Orden/kunglig sammanslutning äger rätt att bära ordenstecken och ordensmantel.

11. Ofrälset
Ofrälset är alla som inte tillhör frälset. Ofrälset äger rätt att registrera heraldiskt vapen och föra detta på sköld, dräkt, baner och andra ägodelar, dock ej på fältbaner.

12. Härold och heraldik
Var och en som anser sig behöva det har rätt att städsla en härold. Länsherrar skall göra detta.
Endast heraldiska vapen som godkänts av "Sine Arma et Nomine" kan införas i konungarikets vapenbok. För att få bära ett heraldiskt vapen vid en kunglig tornering måste vapnet vara infört i konungarikets vapenbok. Den som ej har ett sådant vapen må kämpa med svart sköld eller, efter sin länsherres tillåtelse, förläningens vapensköld, eller efter sin ordensmästares medgivande med ordens vapensköld.

12.1 Rangkronor
Friherrekrona består av en gyllene cirkel med fyra pärlstaplar om tre pärlor (två i botten och en ovanför) med en ensam pärla mellan staplarna. En stapel skall vara mitt fram.
Grevekrona är likadan men har två pärlor mellan staplarna.
Hertigkrona består av en gyllene cirkel med åtta staplar mellan åtta gyllene strålar med var sin pärla i toppen. En stråle skall vara mitt fram.
Personer med ovan angivna ranger har rätt att kröna sitt vapen med respektive rangkrona.

12.2 Rangrulla
Det åligger konungaparet och länsherrarna att gemensamt föra rangrulla.

12.3 Utmärkelser från utanför riket
Titel och rang från förening utanför riket erkännes i konungariket direkt efter den rang som motsvaras av samma medlemsantal inom riket. Avvikelser från detta skall regleras i samarbetsavtal.

13. Riksrådet
Riksrådet består av Konungaparet samt de av riksdagen valda ämbetsmännen. Ämbetsmannalista med ämbetsbeskrivning fastställs av Riksdagen.
Om en medlem av frälset sviker trohetsed, uppför sig ohöviskt eller eljest visar sig ovärdig sin rang och ställning, dömer Riksrådet om vad som skall ske med denne.
Kungliga Majestät och riksråden genom Riksdrots har skyldighet att, före installation av länsherrar, kontrollera att lagsagan, eller sammanslutningen av lagsagor och/eller häraden, uppfyller vad som anges i Konungabalken för att utgöra friherredöme, grevskap eller hertigdöme.